...För mina nära och kära..... Dom som står mig nära.....Livrädd att nåt ska hända.Andan i halsgropen varje gång jag går ut i stallet, tittar ut i hagen eller ska rida..varje gång telefonen piper eller ringer får jag en klump i magen..Mamma är ute på vägarna mycket, Jenny har ett helt gäng hästar, livet är ju så skört...Agnes har problem med sina händer, hur kommer framtiden att se ut....?

Finns inget jag älskar så mycket som min familj och mina vänner, Fredrik, hästarna...Det är ju mitt liv....Utan dom så finns det inget..

Styrka, ett måste..Ska göra allt jag kan, för att hjälpa min bästa och finaste vän jag har...Finns inte mer ord, konstigt..Då det finns så mycket jag skulle vilja säga...

Har aldrig haft såna vänner jag har idag, känner en enorm tacksamhet, vilka underbara människor man omger sig med.

Tänkte på det på tävlingen i helgen...Alla fina ord, alla som ville visa sin omtanke..Det gjorde mig glad på ngt konstigt vis..Vad mycket snälla och underbara människor det finns.Min vän..Du kommer aldrig att behöva vara ensam.....

Red igår, Amigo...Med Simon och Miggo, Simon red legend och Miggo Räser..Amigo har växt om Legend, nu är han stor...han var jättefin och pigg som tusan, många glada luftsprång..Underbart, han har inga bekymmer i världen..bara alltid så glad och bekymmersfri...Så skulle man villa känna sig...Hoppas framtiden är ljus för min lilla grå...Mina fina fina hästar.....Älskade vänner...