Ja, det är ju ingen hemlis längre att jag ska sälja Amigo... Det känns tungt så tungt..men har funderat länge, jag är för det första arbetslös, det är ett faktum att pengarna inte strömmar in från alla håll och kanter,tyvärr..Kroppen har sagt ifrån och jag måste ta det lugnare ett tag, kan för närvarande inte rida två hästar, kan hittils bara skritta och jogga lite smått med Legenden,så nu står han hos Sara Karlsson i Vännäs, Pernilla ska rida honom, passar ju utmärkt då hennes lånehäst Loppan åkte hem till Ö-vik igår.Litar till 100% på min bästa vän, som är en mkt duktig ryttare, och vi har exakt samma tankar bakom hästeriet...Sen blir övergången lite lättare, om han blir såld och åker, så känns det inte som om den stora klumpen i halsen ska spricka varje gång man tittar ut genom fönstret, och han inte står i hagen...Det är verkligen en fantastisk häst, som har en kanonframtid att se fram emot.Vill att han ska komma till en ryttare som kan ta tillvara på hans kapacitet, och ge honom ett bra och kärleksfullt hem...

Om man ser kapacitetmässigt borde jag sälja Legend,Amigo har sååå mycket mer i sig än vad Legend har, men det går bara inte, han är för nära hjärtat..Vi har gått igenom alldeles för mycket tillsammans..Bara det är ju en historia i sig..

När Legend kom till mig var han vansinnigt nergången, den långa resan från Estland hade tagit hårt på honom.Glömmer aldrig då jag och min syster Jenny satt i bilen på Hippologum och väntade spänt på att lastbilen skulle komma...

Han var mycket reserverad till en början, osäker, ensam på jorden, raggig och långhårig, skitig och tunn.Blev upp på det sjuk, fick hög feber och varbölder i svaljet...Så första veckorna mellan oss bestod att att ge honom sprutor, vilket gick bra, men inte stärkte våra band direkt...

När han såsmåningom blev frisk så var det dags att börja rida, stel och som en planka var han, kändes precis som att sitta på ett staket, ramlade över dom små kryss jag försökte hoppa med honom..galoppera gick i 190 km i timmen....Hade honom i Vindeln då, inget ont om det stallet, det är kanon, men han trivdes inte, det vet jag nu.Var dålig på att äta, hade lättare för att stressa upp sig osv..

När jag flyttade hem honom blev det en helt ny häst..han hade kommit hem...

Nu är han kungen i stallet, stark och glad..Jag vet allt om honom, han vet allt om mig, närmast mitt hjärta..

Han har inte den bästa hopptekniken, bäst gångarter, snyggast extriör, inte märkvärdigast på nåt vis..Men han har allt för mig, och vi har varandras förtroende...En fantastisk vän som jag alltid har roligt med och kan lita på!!!

Sen har vi hittat en hel massa som vi gillar att göra, hoppa, och tävla..Det är en höjdare, fara och bada på sommaren, långa turer i skogen, galoppera i djupsnön.....Sen har vi våra bråk ibland, men det hör till...

Amigo, han har haft en kanonstart i sitt liv, han har ett härligt självförtroende för alla människor, alltid glad med vem han än är med!!! Jag har gjort mitt, har ridit in honom, och haft kul varje dag under tiden!!!Men nu är det dags för honom att gå vidare!!!!Nya utmaningar för lillagrå!!!!

Nu måste jag skynda mig att göra en tjockpannkaka till Fredrik, som ska jaga..Suck.. Kul va... men är ändå borta imorrn, speaker på blåbärshoppningen!!!! Vi ses!!   

 

Pernilla

23 oktober 2009 13:50

Man ska alltid och inget annat än alltid följa sitt hjärta och sin känsla! Kram vännen, detta blir till det bästa till sist´!

 

Anna

23 oktober 2009 19:24

Alltid svårt att sälja ett av sina djur, dom är ju som små(el ganska stora) bebisar.... tänker på dig, jag vill inte heller sälja men MÅSTE, 4 är ju någon för mke :) men än så länge är då alla kvar :) ha en bra helg, kram

http://www.norrlias.blogg.se

 

Fia

24 oktober 2009 14:03

nej men vad tråkigt! Lipsill som jag är är det lite dimmigt så , hoppas du hittar ett riktigt bra hem till honom!

 

Anna, svägerskan din

25 oktober 2009 12:45

Vad tråkigt att höra att du måste sälja Amigo, men jag håller med Pernilla, man måste följa sitt hjärta!! Hoppas det vänder snart, att ryggen blir bättre o att det dyker upp ett jobb. Tänker på dig, kram!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Äntligen fredag! Helt sjukt vad veckorna går fort, och då torsdagen är över går som luften helt ur! Säger det igen, äntligen fredag:) Min kompis Carolina från Västervik har varit och hälsat på hela veckan och jag har knappt sett henne?! Så idag ska...

Mornar är så tvetydiga för mig... Å ena sidan tycker jag det är underbart att gå upp och dola på med det ena och andra, å andra sidan vill jag sova i all evighet framåt, är ett med sängen, kudden är varm och mjuk.. Bla bla bla.... Nu blir det jobb ...

Känner mig så jävla trött, sjukt. Måste vara vädret, eller det faktum att jag sovit lite för lite den senaste tiden. Var igår och hjälpte Jenny med Vinda som varit ofräsch till och från ett tag, så blev en heldag på veterinärstationen. Med slutkont...

Har bestämt mig för att inte åka vasan som jag anmält mig till 8/3 2015, pga tidsbrist. Säljer den för 2500:- exlusive bytes avgiften på 200:- Maila vid intresse! Skrattmaja2000@hotmail.com ...

Då var det dags igen, att återuppta denna blogg, skriver som sist jag återigen började skriva, jag vill inte göra mig av med den. Haft bloggen så länge att den liksom bara ska finnas där... Massor har hänt(givetvis) men en av dom största förändrin...