Så var helgen över, har innehållit jobb och julbord. Oro över Lego och tid med släkten.

Och storm, trodde att huset skulle blåsa bort natten till Lördag, så det blev lite sömn den natten.Och höll nästan på att blåsa bort då jag skulle släppa ut hästarna.Och givetvis strömlöst.Pannlampan på och tur var väl det, annars hade man nog missat var hästarna stod i mörkret.

Inte kul heller då stömmen är borta då man jobbar, känns inge kul alls att veta att min arbetsgivare förlorar varor för varje minut som går.Ett elverk som inte kan ta alla frysarna, eller alla kylrum.Inte så kul. Vi har öppet till ett på Lördagar och tio i ett kom strömmen tillbaka, kul men då hade den ju vart borta  sen halv sju på morgonen.

Lördag eftermiddan bestod av julbord på Pärlan här i Örträsk och för er som funderar på att äta ett, kom hit och gör det, super trevligt och hemlagad mat! För en som älskar julen och all därtill så  är det en riktig höjdare!

Igår blev det att tända ljus och äta tomtegröt, bara en av mina adventljus stakar funkade, så idag blir det att köpa lampor och fixa, samma sak varje år!

Sen har jag kommit till insikt, hur det kan bli ibland. Har under hösten haft enormt mycket att göra, har försökt kombinera heltids studier med 75% jobb, tre träningar i veckan, hästar och hus och hem.+ mer därtill.

Tycker ju om att ha mycket att göra, men detta har knäckt mig.Hur kul jag tycker att varje grej är så måste jag acceptera faktum.Har gått in i väggen.Fan vad jobbigt att skriva det, men så är det, väggen är hård, kall och inte allt trevlig att banka huvudet i.

Och hur idiotisk kan man vara, hur många har inte sagt åt mig, av vänner och familj.Men jag bjuder på ett "vad var det jag sa", kan ju inte göra annat.

Nu måste jag komma underfund med hur jag blir av med denna stress, som maler sig igenom, som gör det svårt att äta, sova och få ngt gjort alls. Måste välja bort saker jag tycker om under en tid.Hur trist det än känns så måste jag ta bort tiderna att passa och ta bort en hel massa måsten.

Som tur är har jag otroligt mycket bra folk runt mig, och inte minst en man som alltid ställer upp och kommer med lugna kloka ord, som tar ner en på jorden då huvet snurrar i 120 km i timmen.

Och en syster som förstår varenda ord och hur det känns utan att man måste känna sig dum eller förklara sig.För det är just det, känslan går inte att förklara, och då man sätter det i ord kan det låta hur dumt som helst!

Som tur är så har jag två jobb jag trivs med, och som faktiskt känns som en fristad i allt kaos, att fara och jobba känns bara bra, där ska man vara under en utsatt tid och då kan man inget annat göra.

Sen har jag ju hästarna, det enda i livet som kan få en på bättre humör och lugna själen! Hästar är så mycket mer än en sport.Det är livet, en livs stil som har räddat mig mer än en gång! Mjuka mular, ljudet av hö som tuggas, det är verkligen som balsam för en stressad hjärna!

Så där ja, nu var det nerpräntat  i text, hur skämmigt det än är, att inte klara det man utsatt. Hur jäkla mycket det än känns som ett misslyckande så kan jag ju inte påverka att dygnet bara har 24 timmar. Bara att acceptera att så är det, så här funkar du.Släpp det och gå vidare, lättare sagt än gjort, är dock på god väg!

Legos ben ser bättre ut, och han är inte halt.Dock är det fortfarande svullet och nu har svullnaden börjat dra sig sakta men säkert neråt, så knäet är inte så makabert stort längre. Enl Agnes så har det aldrig varit så stort som jag ville beskriva, "så klart" sa hon med glimten i ögat. Han kommer få vila nån dag till och sen blir det skritt under en period.Går ju ändå inte att göra så mycket mer.Stenhårt underlag så klart, då snön lyser med sin frånvaro.

Skulle ju träna för Bissan på Måndag och i dagsläget känns det inte som om det kommer att bli av, vi får se, är ju en vecka kvar.

Chomper tycker livet är lajbans och verkar fortsatt trivas här, riktigt lättsam häst, lite busig och fånig ibland men verkligen en snäll herre.Ska bli kul att se hur vi kommer trivas med varandra, och vad vi kommer hitta på tillsammans.Har dock inte bråttom, utan skyndar långsamt med honom, fortfarande mest skritt, men har börjat att trava lite smått med honom, och som sagt han tycker det mesta är skit kul!

Nu är det dags att göra ngt, om inte annat fara och köpa katt mat, katterna är pain in the as just nu, ett jäkla jamande helt enkelt!!!

///E